fars dag

Läste i en annan blogg, apropå fars dag, om en frånvarande far och besvikelsen över det. Jag är ju själv uppvuxen med en extremt frånvarande far. Träffade honom aldrig och när han väl tog sig mod, sisådär 25 år sent, så gick han bort innan vi hann träffas. Det där sista med att jag aldrig fick se honom är jag besviken över men i övrigt är jag inte besviken. Man måste ha några förväntningar för att kunna bli besviken och det har ju aldrig haft chans att bygga upp.

Tvärtom – jag är på sätt och vis lite tacksam för den närvarande-pappa-garantin han skapat i mig. Alldeles oavsett vad som sker för övrigt i livet kommer jag aldrig bli frånvarande. Sen hoppas jag att man kan leva upp till mer än att bara finnas i deras närhet men det är ändå den basen som allt annat byggs på.

Så – får se om man gjort sig förtjänt av en slips eller ett par morgontofflor imorgon då?! Glad fars dag alla goa gubbar med kids därute!

Salem Al Fakir

Det är inte ofta jag och sambon hittar på barnfria äventyr men tack vare goda vänner firades sambons födelsedag igår (ett par veckor sent) med restaurang och sen konsert på mejeriet i Lund. Salem Al Fakir* var en chansning, vi var inte säkra på att vi skulle känna igen mer än ett par låtar men det visade sig att Salem har många sköna låtar som känns bekanta från radio. Dessutom är han en härlig gubbe – personlig, ärlig och full av tokpositiv energi. Bäst på kvällen var en icke skivsläppt låt (missade namnet) med bara Salem och en gitarr. Roligast var när han berättade om hur han två gånger fått hjärnsläpp när han spelade en Peter-Gabriel-låt för Peter Gabriel och sen fick hjärnsläpp minst tre gånger när låten spelades igår.

* prova länken, en ny spotify-variant – Grooveshark. Man behöver inte ha en inbjudan eller ens ett konto. Dessutom spelas låtarna direkt i webläsaren utan extra program. Tror dock att det är ett smalare utbud men det kanske ändras med tiden.

fredagsmys

Tycker inget om att det begreppet nuförtiden rullar på var mans tunga, varenda vecka, det får folk själva bestämma. Är bara förvånad över hur lätt det är att få folk att medverka i en reklamkampanj för OLW. Alldeles bortsett från att låten är kitschig och uselt framförd.

Uppdatering för att (kanske) bli tydligare; Att mysa med familjen en fredagskväll är en suverän form av avkoppling och varje normal människa tycker det är gött att helgen är i antågande. Det jag irriterar mig på är PR-folk som cyniskt snattar en folklig känsla och gör den till sitt varumärke. OCH att det det lyckas. Hur ofta skrev nån fredagmys på facebook för ett år sen. I versaler och med trippla utropstecken dessutom.

pappaledig

Sambon berättade att hon tagit sig friheten att vara lite slö och slapp på sin mammaledighet under ett par dagar. Jag föreslog att hon alltid borde vara det, allt har ju fungerat lika strålande som alltid annars! Sen berättade jag att jag på min pappaledighet i vår absolut planerar hinna städa, diska, tvätta OCH dricka kaffe latte på café. Hon log lite mjukt.

Idag har jag o Storasyster iaf firat min pappalediga fredag med badhusbesök. Det förmodligen roligaste (bland en massa roliga saker) hon upplevde var att gömma sig i skåpen. Ett tag hängde jag på och låtsades som jag inte visste var hon var. På väg ut var det dock lite mycket prylar och påklädning att hålla reda på så plötsligen visste jag faktiskt inte vilket skåp hon gömt sig i. Det var dessutom märkligt tyst. När jag till slut hittade busfröet satt hon där i skåpet och mumsade på fingrarna.. Slug tjej!

robotdans och shaken baby

Ibland är det kanske bättre att inte glutta på dörren till 80-talet för sina barn. Jag har verkligen ingen talang för det (och har aldrig haft)  men i fredags råkade jag visa Storasyster några moves från min karriär som breakdansare. (Det var en period under högstadiet så självinsikt stod inte så högt i kurs och det hela är dessutom preskriberat.)

Eftersom riktig breakdance gör ont fick det bli lite electric boggie och robotdans. Ingendera imponerade direkt men efter en stund ville hon se mer robotdans och någon timme senare surfade vi runt på en massa you tube-klipp (jag blev trött och behövde lite inspiration).

Nu är det det ENDA Storasyster tycker man duger till.. hinner knappt innanför dörren innan det kommer ”pappa, gör robonen!” (har jobbat på uttalet men det är helt hopplöst). Hon är livrädd för roboten men håller på att kikna av skratt. Och jag tycker såklart också att det är skönt att kunna imponera med nåt, även om det är ganska dassig robotdans.

—

Lillebror å sin sida har plockat upp hur man skakar nekande med huvudet. Det började med att han härmade Storasyster som ibland får för sig att göra det tills hon blir yr (vilket är absurt, jag vet). Men nu har han kopplat att det funkar bra ihop med ”nej, nej” (som är ett ganska frekvent tilltal, han är en liten påhittig rackare). Det hela ser oerhört roligt ut, han fattar liksom att han gjort nåt fel men samtidigt vet han att han kan charma sin publik och dra ner rejäla skrattsalvor med sitt något överdrivna och okontrollerade huvudskakande. Måste försöka fånga det på video.

ganska obegripligt

Det kommer förmodligen vara det mentala temat varenda barnfödelsedag för alltid – har det verkligen gått x år sen vi kom hem med det där lilla knyttet?

Grattis stora lilla Storasyster!

Idag är det 3 år sen du kom ut med buller och bång efter en minst sagt stökig upplevelse på BB. Jag fattar inte att det är så länge sedan!

Superhjälte

Storasyster kämpar så in i bomben med att få ordning på det här med fingersugandet. Hon kämpar på morgonen när hon sitter och myser och skall vakna till. Hon kämpar på dagis när det kommer stunder när hon vill vara för sig själv. Hon kämpar hemma i soffan på kvällen. Och förmodligen allra svårast för henne – hon kämpar som en tok när hon skall nattas. Alla stunder som är lite lugna kräver lite egenmys med fingrarna.

Men samtidigt som det är jobbigt att se henne våndas, fingra på läpparna och gråta så blir man ändå lite stolt att  se henne ta fighten. Det är som att hon förstår att vi inte vill henne illa och att det faktiskt finns en vettig mening med det här nya som dök upp efter tandläkarbesöket.

Bebistrick

 

Jag provade såklart med lillebror >>* Det funkade.

 

*Jo jag var jätteförsiktig

stop n grow och mutor

Vilken pärs det här blev då! Två föräldrar med lite dåligt samvete lägger sina pannor i djupa veck över detta finger-sugar-problem. Vet inte om man bör ha dåligt samvete men när man blir tagen på sängen med fakta om att man missat att ens barns tänder är på väg mot något olyckligt så blir det lite så.

Räligt nagellack (stop n grow) har inhandlats och testats med ganska gott resultat. Fingrarna slinker in i munnen en stund då och då men efterföljs följdriktigt av ett par minuters spott och fräs.

Kära sambon är listig och hade under dagen inhandlat en present som överräcktes på kvällningen tillsammans med floder av beröm om hur duktig hon varit som inte sugit så mycket på fingrarna (vilket är en sanning med modifikation men kan s.a.s. kanske bli en självuppfyllande profetia).

Det här lär bli en långkörare. Söker fortfarande tips, råd och erfarenheter??!

tandläkaren

Att gå till tandläkaren med en treåring som, när det är dags för tandborstning, ibland kan få för sig att sprotta, fräsa, gråta, skrika och sprattla som en nyfångad abborre, kändes som en potentiell katastrofsituation.

Inget kunde vara mer fel, visade det sig. Storasyster somnade i bilen på väg dit men vaknade med ett ryck när jag ängsligt väckte henne och förklarade att vi nu var framme vid tandläkaren. Hon var ivrig att komma ur bilen och in till tandläkaren. Hon till och med frågade flera gånger om när vi skulle få komma in till den försenade tandläkaren. Och när vi blev inkallade charmade hon varenda tandsköterska på folktandvården med sina skuttande steg och glada hälsningar.

Väl inne hos tandläkaren hoppade hon upp i stolen, la sig tillrätta och gapade stort utan minsta förhandling. Undersökningen gick som en dans och den riktigt pedagogiska tandläkaren förklarade att hon hade många duktiga barn men att Storasyster nog var den duktigaste någonsin. Jag som själv får kämpa en patetisk kamp mot min tandläkarolust (det är inte så mycket skräck som ovilja) i åratal för att förmå mig att boka en tid var helt förbluffad. Nu har hon ju inte så många jobbiga tandläkarminnen och absurda räkningar att relatera till men ändå, jag var mycket imponerad.

Sen kom en mindre rolig nyhet. Det här..

..är inte bra. BVC´s kompetens på tänder är tydligen inte helt hundra. Vi har fått reda på att tvåfingersugen inte alls är så illa som vare sig napp eller tumme men fel, fel, fel! Storasysters bett är ingen katastrof men tandläkaren svävade inte på målet – sugandet måste avslutas nu! Inte så kul med tanke på att det är Storasysters stora trygghetsskapare. Men ingen återvändo, bara att ta kampen. Några bra tips från er som jobbat med napp-, tumme-, fingeravvänjning???

—

Nåt helt annat. Du har kanske redan sett klippet men jag tycker Soran Ismail (blogg) är en rolig och fantastiskt skärpt kille och han levererar ett angeläget budskap (videoklipp). Hans talang och budskap förtjänar att lyftas fram, tom på en oansenlig blogg som den här.