det hopplösa i att försöka förklara logik och empati för en treåring


Storasyster var hos en kompis efter dagis idag och blev fullständigt skogstokig när jag skulle hämta hem henne. Det spelade inte någon större roll att lillebror satt utanför och grät ensam i en vagn i totalt skånskt vinterkaos. Ganska osannolikt empatiläge, det inser jag.

Omedelbart efter vi lämnat kompisen frågar jag såklart om hon haft kul. Nej, svarar hon. Oväntad logik efter den hopplösa hämtningen.

Hon var jättebesviken på kompisen som inte lånat ut sina leksaker och nu skulle kompisen minsann inte få låna hennes saker en annan gång. Jag försökte mig på en lång och omständlig förklaring om att låna ut sina saker för att det skulle bli bättre hemma hos kompisen nästa gång. Storasyster lyssnade noga på hela utläggning, funderade lite och kom givetvis fram till att kompisen INTE skall få låna hennes leksaker nästa gång. Naivt försök att glänta på begreppet empati.

Uppenbarligen jag som inte lägger mig på rätt nivå men bättre att försöka, förr eller senare kommer det väl.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s