föräldraskapets guldålder? eller varför 2 års mellanrum mellan barnen är en riktigt dum idé eller Skolfröken – läs inte detta inlägg!


Inser att det är mycket gnäll i den här bloggen just nu men barn innebär många och ofta otroligt höga toppar. Och ibland ganska djupa dalar. Idag är en dal och den här pappan är inte så tuff. En ögonblicksbild från den här morgonen:

Lillebror har under natten upplevt en katastrofal separationsångest efter att ha flyttat tillbaka till sitt rum (bodde hos mamma o pappa under magsjukan). Vet faktiskt inte när jag somnade till slut men mycket sömn var det inte tal om och när sambon väcker mig på väg till jobbet så är hjärnan okontaktbar och ögonen måste öppnas med yttre kraft. En stund senare är det avfärd till dagis och allt rullar på på trots allt. Ända tills vi når fram till grinden. Storasyster vill öppna själv vilket hon vet är absolut förbjudet (personalen vill inte riskera något med barn som kan hantera låsen) så jag öppnar låset och låter henne putta upp resten. Katastrofen är ett faktum. Hon gömmer sig i ett hörn, tok-skriker om och om igen att hon inte skall gå till dagis och vägrar lämnat sitt hörn. Där och då känns det, med sömnbristen i botten, som att man helt enkelt går sönder inuti.

Men det riktigt galna – när vi slutligen hamnat inne på dagis efter mycket skrik och tårar så ser hon en av bästa kompisarna pussa sin mamma när hon går och mindre än 1 minut efter totalt krig får man en stor tår- och snorblöt puss och ett underbart ”hejdå pappa!” med tillhörande leende. Absolut obegripligt och skönt på en gång.

Ett kort tips för eventuella föräldraprospects: Undvik 2 års mellanrum! En ettåring med dåliga sömnvanor och en treåring med fantastiska humörsvängningar mitt i trotsåldern är helt enkelt inte bra kombo! 🙂

Update: Hela inlägget numera dedikerat till Skolis! Som jag hoppas får dom lugnaste, snällaste, friskaste, otrotsigaste barn i världshistorien 🙂

Annonser

9 responses to “föräldraskapets guldålder? eller varför 2 års mellanrum mellan barnen är en riktigt dum idé eller Skolfröken – läs inte detta inlägg!

  1. Du borde ha haft underrubriken:

    Skolfröken – läs inte detta inlägg! 😉

  2. pappabloggen2

    🙂 fixar vi

  3. Då verkar det som om jag gjort helt rätt, med andra ord! Här blir det nog inte fråga om ett annat barn än på ganska många år.

    Hang in there – det är som du säger – djupa dalar och höga toppar!

  4. Fast är de en sån dum idé? 🙂

  5. Mallisvännerna

    Känner så med dig!!! Det är inte alltid lätt att vara småbarnsförälder. Självklart är ens barn det underbaraste i världen…..men ibland är utmaningarna och tålamodsprövandet på gränsen till vad man klarar, inte minst när man har ett stort minus på sovkontot. Men du, imorgon är en ny dag och plötsligt kanske allt känns härligt igen….när lillebror sovit hela natten i ett sträck (hoppas, hoppas) och storasyster bara är sådär supercharmig……..håller tummarna för det! 🙂

  6. min mamma hade kanske en baktanke med att ha 14 år mellan mig och brorsan! Fast jag vet inte om ett spädbarn och en tonåring var så mycket bättre….:D

  7. Hmmm, vad tror du om 3,5 års mellanrum? 🙂

  8. Hahaha, tack för varningen! Så rädd blev jag inte 🙂

  9. Här hemma blir det mycket omvänd psykologi, hur förkastligt det än må vara. Funkar det så kör vi på det helt enkelt!
    Vi har ju 3,5 år mellan våra och än så länge funkar det ypperligt. Men vänta bara tills han börjar krypa och pillar på hennes leksaker! Då blir det nog annat ljud i skällan…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s